Jag trodde att jag var stark.

Jag trodde att jag var stark.

Jag kunde knäböja 200 kg.

Jag gjorde hip thrust på 200 kg.

Jag tränade inför ett maraton och tänkte att styrka inte skulle vara det som stoppade mig.

Ändå fick jag ont.

Det var frustrerande.

För jag gjorde ju allt “rätt”. Jag var stark. Jag tränade mycket och jag tog hand om kroppen.

Men ändå räckte det inte.

Det var en ganska jobbig insikt att få.

Det var då jag började inse att frågan inte längre var hur stark jag var.

Frågan var om kroppen var stark nog för det jag ville använda den till.

Den insikten förändrade hur jag ser på smärta än idag.

Därför börjar jag nästan aldrig med knät

En av de vanligaste sakerna jag hör är:

“Jag har ont på utsidan av knät när jag springer.”

Och då tror många att jag kollar på knät.

Men det gör jag inte.

Min första tanke är oftare:

“Jag vill kolla höften.”

Eller:

“Jag vill se hur vaden jobbar.”

Inte för att jag vet att problemet sitter där.

Utan för att min erfarenhet säger att det är där jag vill börja kolla.

Knät berättar var det gör ont. Inte alltid varför.

Om någon har ramlat, vridit knät eller varit med om ett tydligt trauma, då är knät ofta en bra plats att börja.

Men när smärtan har kommit smygande under löpning tänker jag annorlunda.

Då vill jag först förstå varför kroppen reagerar som den gör.

Det handlar inte om att hitta fel.

Det handlar om att förstå vad kroppen försöker berätta.

Därför börjar jag med frågor

• Hur länge har du haft ont?
• När kommer smärtan?
• Hur långt kan du springa innan den börjar?
• Vad klarar du fortfarande utan problem?

Och kanske den viktigaste frågan:

Vad vill du kunna göra?

De svaren berättar mycket mer än om jag hade börjat leta efter den perfekta övningen.

Jag letar inte efter rätt svar

Jag letar efter en bra hypotes.

Om jag misstänker att höften spelar in…

Då testar vi det.

Om jag tror att vaden begränsar dig…

Då testar vi det.

Jag ser inte det som ett svar.

Jag ser det som ett sätt att samla mer information.

För jag tror inte att jag har hittat lösningen förrän du faktiskt kan göra mer av det du vill göra.

• Kan du springa längre?
• Kan du träna oftare?
• Känner du dig tryggare i kroppen?

Då vet vi att vi är på rätt väg.

Därför fortsätter jag analysera

Bara för att något verkar hjälpa betyder det inte att vi har hela svaret.

Det är sällan ett besvär har en enda orsak.

Därför fortsätter vi observera.

Vi fortsätter testa.

Vi fortsätter justera.

För kroppen ger oss hela tiden ny information, och den informationen hjälper oss att ta nästa steg.

/ Coach Micke